lördag 20 december 2008

The Killers

Hm, gårdagen. PG-fest. Lite annorlunda möjligen lite väl snurrigt men ändå sjukt kul att äntligen träffa maria igen. Och hitta på något med johanna utanför lucian. Och träffa lisa då jag inte lyckast träffa henne pga schemat den senaste månaden på ganska länge.
(en mening bara ämnad till Angelica och Ida) Mission was kinda close to completion. But no no.

4 dagar till julafton, jag har inte hunnit köpa en enda present. Helgerna har varit lucia veckorna har varit skolan osv. Snart nyår.

Herregud när jag tänker efter vilka jävla situationer man kan hitta sig själv i !

Jag har alltid trott att det icke välmåendet ska komma under förmiddagen och hålla i sig under dagen, va borta på kvällen. Tvärtom dag.

8-hej
5-nej
Resulterar...?

torsdag 18 december 2008

yesterday you told me about the blueblue sky

GLÄDJE
Nu är allt över. Ingen mer skola på ett bra tag. Sista arbetet inlämnat. Sista proven skrivna. Allting går bra bara kvar att hoppas på att den julavslutning inte blir som förra! you know what I mean, iaf de som borde veta. hehe. Jag är numera lite expert på schizofreni och jag har reda satt diagnos på både mig själv och angelica! Fast jag tror inte Angelica har det egentligen men är ganska övertygad om att jag/vi har det. Sen om någon sofie kullman här i världen som har hotmail adressen sofie.kullman@hotmail.com råkar läsa denna blogg ber jag om ursäkt för det misstag jag gjorde att skicka mitt arbete till dig. Jag hoppas också att du inte har schizofreni för då kan det hela verka som ett ganska dåligt skämt.
Väggen har flyttats bort från mitt ansikte, jag kan bli mig själv igen!!!
Jaja, duschen here I come.

tisdag 16 december 2008

FEEL

Detta känns helt fel. Jag sitter här igen. Inför ett ovanligt stort, ovanligt avgörande prov. Jag orkar inte plugga. Ändå är glädjen över vetskapen att detta är det absolut sista av denna sortens prov jag gör. Motivationen är helt förlorad. Lektionerna, dagarna skolan & lärarna gör att man tappar lusten för att ens orka anstänga sig. Jag borde vara hipphurra det är jullov om 3 dagar. Men innan det jullovet är det fortfarande engelska uppsats, provbanksprov i FyA och stort arbete i Psy innan det är dags.
Det man kan tänka sig är att jag går runder och deppar dagarna ut för skolan. Och det är nog ganska sant med. Men ändå på topp. Alltid på topp.
En timme framför TVn och en popcornskål i handen så fungerar allt.
Men en sak man inte kan hjälpa sig att tänka. Om jag hade vetat att detta va min sista dag hade jag spenderat den på fysik plugg? Om jag vetat att detta året va mitt sista hade jag skippat roliga saker för att istället jobba och plugga. Och om jag vetat nu att jag i framtiden av olika anledningar kan skapa mig ett rikt liv som inte behöver utbildning. Hade jag då spenderat de senaste 10½ åren av mitt liv åt ingenting annat än skolan? Eller spenderat det sista kommande 1½ året i skolan till det? Många säger "jag lever alltid mina dagar som om de vore de sista". Och antingen gör de det eller inte. Men om man alltid levt sina dagar som om de vore de sista, skitit i det mesta. Tänkt att detta kanske inte gör ngn nytta i framtiden. Vad har man lyckats åstakomma under sin livstid som gangar en själv på det bästa sättet om man lever tills 90 års ålder.
Vad är säkrast att tänka. Lev varje dag som den sista och ångra ingenting. Eller. Offra några av ungdomens dagar för att leva fullt majoriteten och resten av livet. Djupdykning. Och dåliga ursäkter för att slippa sätta igång.

söndag 14 december 2008

yeah yeah yeahs

Sista veckan som ohälsosam. Sista fysik provet i hela mitt liv. Sista inlömningen i psykologi sen är det med över.

Lussevakan var kul men jag är lite omöjlig. Rätt kul att jag går emot allt jag säger. Tror kanske mitt undermedvetna kanske vill det egentligen. Men så kan man inte säga högt! Så varför inte skriva det...

17 är ett nummer. Ett nummer man kallar mig för vid ålder. Varför är det så sjukt viktigt med 17. 18. 19. 5. 20. Mellanåldern, jag får dricka ute åldern, mellanåldern x2, barnåldern, får köpa på systemet åldern. 17 är en ålder, en ålder mätt i årtal, jag har funnits i 17 år (och en månad). Den riktiga åldern mäts inte i år. Den mäts i beteende. Det är därför det inte finns någon ursäkt för 20 åringarna, 17 åringarna, 16 åringarna beter sig som 5 åringarna. 17 åringen kan bete sig som en 20 åring och va mer mogen än 20 åringen men p.g.a. dess nummer får den varken köpa på systemet eller dricka, köpa tobak (inte för att det är den viktigaste hindret gällande ålder). Jag är trött på nummer. Jag föredrar hjärnan.