photobooth

Den dunkar i huvudet, svetten rinner ner längs pannan, orkar knappt stå upp längre, allting snurrar, det är så galet varmt, eller fan va kyligt det känns egentligen. Decka lite, böla lite. En våt trasa mot pannan.
Jag böjer mig och säger hej till sjukdomen. Influensan är nya innegrejen. Nu efter 8 timmars sängliggande har man orkat gå från sängen till köket. Tillbaka till sängen. -> chips.
Fast jag överdriver lite nu. Jag är ju lite utav en mästare på att gnälla så måste jag ju ta i lite så det blir mer synd om mig!
Utöver den gnälliga delen hos mig finns det en ganska mesig. Jag är världens mes. Jag är livrädd för mopeder. Jag har inte vågat köra själv sen den gången Pierre gav mig ett "jättebra" tips om hur man skulle göra. Tipset har ärrat mig! Mitt mål till sommaren. Lär dig köra moped Kelly.

Sober

Det blidde ingenting som ens hade med skidor att göra för mig på lovet. Det blidde istället shopping i sthlm. Måste säga att det tilltalar ganska mycket mer än eventuella brutna ben.

Jag valde att ändra det senaste inlägget. Ingenting är svårare än vad man gör det för sig själv.
Just nu känner jag bara att jag faktiskt inte har någonting vettigt att skriva i bloggen. Det finns en massa man hade kunnat skriva men jag är inte den som berättar vad jag gör hela dagarna för alla för så intressant är icke mitt liv!

hej tills det blir intressant.