Goodbye Sky Harbor

I en extremt färgglad värld ser man allt i svart vitt. Allting är antingen jag älskar/ jag hatar. Jag känner förakt mot detta men om det är lite mer på mitt vis är det helt underbart. Känslan och/eller förståelsen mot andra är ganska låg. Varför ha åsikter mot vad andra bestämmer sig för att göra om det inte har med en själv att göra. Varför säger man det där är fult eller det är dumt när man inte vet orsaken till varför det ser ut så eller varför det blev så. Man har ingenting att säga till om sålänge man inte vet historien bakom handlingarna och besluten.
Säg inte någonting är fult/ dåligt för bakom saken kan det ligga någonting väldigt betydelsefullt för personen som har det/ har gjort det. Tanken man lägger på andra människor är för låg. Man kan försvara sig med att "jag skänker faktiskt pengar till de fattiga" eller "jag är så ekologisk jag kan vara, jag gör bra saker" men man tänker inte på människorna i ens närhet och hur de hade reagerat om de hade fått reda på vad andra säger bakom deras ryggar.
Personligen hade jag blivit ganska ledsen om jag fått reda på hur någon pratat dåligt över någonting jag nyss skaffat och är glad över.
Ändå. Letar ni efter en av de mest svart-vita människorna så är ni inne på hennes blogg just nu och läser. Jag ÄLSKAR trevlighet. Jag HATAR tanklöshet/själviskhet.