Bed of roses.

Barnfilmer om psykotiska kängrus, glada flygande tjocka elefanter som räddar en hel liten värld som befinner sig på ett litet damkorn. Avslutar allt med en underbar sång. Slutet gott alltid gott.
Sjukt sammanfattat och helt utan mina timvis långa förklaringar tror jag att det verkligen inte finns mycket bättre än att bara sitta ner och titta på en "barn" film med bellis. Hur sjuka eller konstiga dom än är för att vara menade till 4 åringar.

Jag känner att min inpiration till det mesta, t.ex. bara skriva här, vara normalt social, måla, rita vad som är helt i botten. Jag önskar önskar önskar att jag ver varför. Jag tror jag så fort jag får lön ska kolla om det hela kan botas med lite shopping.

Blir nog sova tidigt idag då jag är "lite sömning i ögat". Mysigt värre.